Jag tittade nyligen på "Kvällsöppet" på TV4. Där debatterade om det ska vara lagligt att ensamma mammor ska få inseminera i Svergie. Men innan jag komenterar det, så ska jag göra klart för er några saker.
Det ena är att jag tycker alltid att man ska tänka på barnets bästa. Och sedan så tycker jag absolut inte att pappor inte behövs.
Men det som jag tycker är fel är att många i programet som var emot att tillåta inseminering för ensamma mammor i Svergie är att, på dem så lät det som att antligen är pappan med i bilden, eller så finns det inga män alls i bilden. Många ensamma mammor har bra killvänner, maliga familjemedlemmar o.s.v.
Sen så tycker jag också att det är bättre att ha en ensam mamma med vänner och familj som bryr sig än en familj med bråk, ilska och där den ena föräldren struntar i barnet eller behandlar det ialla på nåt sätt. Så ibland är det barnets bästa att låta det växa upp med en ensam mamma.
Och dem som säger att barnet undrar var pappa är, så har jag en enkel lösning på det... Berätta sanningen. (Men ta det vid bästa möjliga tillfälle... jag vet det är svårt...) Men låt också barnet då vet att du å alla andra runt omkring älskar barnet.
Det är alltid viktigt att låta barnet veta att det är älskat.
Jag tror inte att barn som har en ensam mamma, två mammor, två pappor, barn med skilda föräldrar där en eller båda föräldrarna skaffat nya partner eller är insaminerat m.m känner sig mindre älskat.
De insaminerade barnen är till att börja med väldigt önskade och där med mycket älskade.
Bara för att föräldrana är av samma kön så tror jag inte att de är sämre föräldrar... och visst barnen kan då bli mobbade... men de kan lika gärna bero på nåt annat (T.ex att de har glasögon m.m) och då är det ju de andra barnen man ska lära att inte mobbas.
Och där föräldrarna skillt sig och skaffat nya partners, så betyder det ju bara att barnen har ännu fler vuxna att vända sig till om det är nåt.
Och visst det finns sådanna familjer där det som jag nu skrivit inte alls stämmer. Så det jag vill komma fram till är att allt egentligen beror på de personer som är i familjen och hur derras livssituation är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar