Barnfattigdom

Sist jag skrev något på bloggen var det under Almedals veckan. Sedan kom en tenta och jobb ivägen. Nu har allt återgått till det vanliga. Jobbar på, smått börjat plugga inför nästa tenta, sambon är hemma och fixar (han var tidigare och hälsade på sin mamma). Så nu denna lediga söndag har jag äntligen tid och kraft att skriva lite här på bloggen. Läste nyss artikel "Mät barnfattigdom med rätt mått" som står i dagens SVD av Anders W Jonhsson. Mycket väl och bra skrivet! Kan inte annat än hålla med. Debatten är på sandlådde nivå. Den borde istället handla om vad vi ska göra för dessa barn som lever i riktig fattigdom och far illa. Inte om de har råd med den nyaste mobiltelefonen eller de coolaste och modernaste byxorna. Det finns viktigare saker än mobiltelefoner. Så som om de har mat i magen, god hälsa och människor runt sig som bryr sig. Det är de viktigaste sakerna! Sedan är det ju alltid skoj med nya och moderna saker. Men det viktiga är inte om alla har samma ekonomi, samma byxor, samma mobiltelefoner. De viktiga är att de grundläggande behoven tillfredsställs. Sedan att min granne har 20 000kr mer i lön än vad jag har spelar ingen roll. Så länge jag har pengar att försörja mig och om jag skulle ha barn även kunna försörja dem. Det finns dem som har det svårt att få ekonomin att gå ihop, trots att de gör allting rätt. Då är det självklart att samhället ska gå in och hjälpa till. Oavsett om det handlar om att se till att det finns extra dagis platser så att mamma och pappa kan jobba lite mer. Eller om någon förälder precis har fått ett nytt jobb, men inte hunnit få första lönen än och då ska samhället hjälpa till, så man klarar den månaden. Eller om det handlar om att föräldern får de verktyg den behöver för att bli mer attraktiv på marknaden så att arbetsgivare ser den föräldern och då anställer den. Jag tror att varje individ kan. Ibland behöver man bara hjälp att hitta just de verktyg som gör att just du orkar lyfta den tunga stenen.Precis som många synskadade kan köra bil, bara de har glasögon med rätt styrka på glasen. Eller precis som att ett barn i skolan behöver hjälp de första åren för att lära sig skriva och räkna för att sedan kunna gå vidare till nästa steg och en dag gå ur gymnasiet. Så behöver alla människor de grundläggande men även olika och invid anppasade verktyg för att komma ut på arbetsmarknaden. Alla är vi olika individer, med olika erfarenheter, olika kunskaper och fungerar på olika sätt. Men alla kan vi!